Jag heter Christian!
Ibland orkar man inte ens skyla över sin egen risiga inställning till saker och ting. Som när jag under en kväll för flera år sedan bråkade med J om något meningslöst. Jag bestämde mig senare för att följa med C (han i rubriken hem). C var också dum men snygg (se kategori snutarna). På morgonen ringer C´s mobil. Jag är trött och säger av misstag - J, din telefon ringer. Vilket såklart var HELT fel namn/sak att säga...... C tittar på mig och säger, - Jag heter Christian!! Undertecknad var för trött för att ens orka bli upprörd över sin egen brist på karaktär. Vilket naturligtvis inte gav lilla mig några guldstjärnor i C´s himmel. Men vad gör det. Ytlighet och ovan nämnda brist på karaktär har gjort mig till stjärna på så många andra mäns himmlar sedan dess. Say my name........
För övrigt är min kära vän B för tillfället rädd att säga H till L. Detta vore förödande för ett nystartat förhållande oavsett vilken bokstav ditt namn börjar på.